söndag 2 augusti 2020

natten har aldrig varit




det blåser upp till storm
och jag ber dig

ta min hand
håll min frusna kropp

medan vinden viner omkring oss
och skogen fylls av ljudet av
fallande stammar

när strömmen går
tänder du en eld
och jag vågar vara vaken
med dig

ett fönster
slår upp
och en tanke
slår ut

snabbt och nästan omärkligt
innan jag hör ljudet
av glas som faller mot golvet
undrar jag
vart alla fåglar tar vägen
under stormen


*


stormen mojnar
i
min trädgård

en fallen pilgren
den krossade rutan
och stillhet

natten har aldrig varit
och morgonen
är bara en av många andra















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar