fredag 28 februari 2020

mot jorden




legat
på marken
i hennes famn
låtit hela mitt
jag
hela mitt varande
slukas upp
av jorden
blivit ett
med världsalltet

varit ett
varit evig

med mina rötter
djupt ner i hennes jord

är jag ett
med träden
med fåglarna
med skalbaggarna i löven under mig
systrar
och bröder


med kroppen mot jorden
och vårt släktskap
är oändligt





onsdag 19 februari 2020

tung i min hand




Blundar.
Faller tillbaka.

Slutna ögon
som stirrar mot väggen
rösten
som ekar tom
väsnas
i döva öron

och kanske
en doft
knappt där
redan försvunnen
styr mig tillbaka
jag vet
tillbaka
till modet
jag måste
veta

stenen
tung i min hand
som spricker

en grodd
ett hjärta

rötter som stilla
men ostoppbara
letar sig ner 

i mina fötter
en längtan
om fast mark
jord mellan tårna

i mina händer
värme
att fylla en kropp
hjärtat en sten
tung i min hand.







#myalgiskencefalomyelit
#mecfs
#närkroppensägernej

lördag 15 februari 2020

soaring over night skies







my wings
proud and fragile
cut off at their roots
to keep me on the ground

mending the wound
with silver thread
sewing my wings back

to fly
soar over a black
night sky
finding what was
long lost







fredag 14 februari 2020

breath






Give me your
breath
that I can breathe
through you

let myself
get drunk with
your
air

life
a heartbeat away

just out of reach
and however far I reach out
my hand only carries
halfway across the room










måndag 3 februari 2020

sjunger om hjärtstilla



Jag blundar för det ofrånkomliga

och tror att jag ändå ska kunna se det som växer

i örtträdgården

utanför mitt fönster


i min vildaste fantasi

döljer jag

sorgkanterna på mina naglar

för att glömma

orsaken till dem

och

djupt i jorden

bland rosenmynta och malört

gräver jag ner

tröttheten som fått fäste

i mina ögon


mina läppar viskar bleka verser

ur vilka tidens fröer ska gro

men orden som kommer förbi dem

är tunga

och redan brända

med veden i gjutjärnskaminen


jag har en ficka i rumtiden

där jag gömmer mig för det svindlande

i det eviga varandet

där allt är blänkande mörkt

och sjunger om

hjärtstilla.





lördag 1 februari 2020

ur död: liv





Februari. 
I jorden under oss
liv
återvänder till ytan
efter vintervila i kallt mörker
Ur höstens död
vårens liv

ur torra kalla rötter
små skott som spirar

ur frön som legat i ide under ytan
små rötter som gror

I mig
liv
när solen når mina vinterbleka kinder
och ropar också till mig att vakna
leva igen
krypa ur mitt vinteride
och gro

tid att släppa taget
låta dö
tid att göra plats för nytt

jorden; pånyttfödd
och jag med henne

ljuset; återvänt
och jag med det


gudinnan
också hon pånyttfödd
för att bära den groende våren 
i sitt sköte
för att bära
livet
i sin kropp

evigt kretslopp
död föder liv, 

ur död; liv