står beredd

 

Med svärdet i min hand

möter dagen

närsomhelst redo

för tvekamp

mot

den osynliga

angriparen

som invaderat mitt blodomlopp

som hotar att trycka mig

mot marken

till oigenkännlighet

binda mina armar med orörlighet

och spetsa min kropp

med omöjligheter

När morgonen gryr

och jag står beredd

med svärdet i min hand

kniven i mitt bälte

och jag vet

att jag måste vinna slaget

varje steg

varje strid

varje dag

utan att tappa balansen

för jorden under naglarna

för

jorden under naglarna

och fröna jag satte i jorden

betalar jag

med dagar av mitt liv

i sängen

värkande muskeltrådar

ömma ben

och en rastlöshet

som river i min kropp

som bakterier

i mitt blodomlopp

jag kapitulerar

lägger mig under täcket

med lager på lager av ylle

och en önskan om att

majrovan ändå ska gro

och att salladen ska växa

över sina bredder

till midsommar

#mecfs #myalgicencephalomyelitis #millionsmissing 

the mirror

In the mirror

I see myself

as I am

as I once was

as I once will be

I see my different ages

pass before me

the small curly girl

smiling with light

the teenager

angry with the world

so lost in sorrows

of her own

the young mother

full of love

with too many weights

on her shoulders

forgetting to live

also for herself

I see my present self

tired and worn

rewilding

refinding

trying to rest

to find who she will be

tomorrow

Full of love

I see

the woman

I can become

the old one

with long grey hair

face marked of the years

mature

knowing

loving

And among them all

in the distance

the part of me that was ever present

in my deepest core

the light within

the glowing heart

everlasting

everliving

love

with special thanks to Blythe Rowan

vårdagjämning

Vårdagjämning

och ljuset från solen

träffar min panna

genom det öppna fönstret

en morgon i mars

när

krokusarna

just slagit ut

och livet återvänt efter månader av vila

Jorden

värms sakta upp

ger liv

och fröna som väntat

under ytan

gror

spricker

och sträcker ut sina vita rottrådar

fåglarna i min ask

sjunger om våren

och jag sjunger med dem

bandaid on an ulcer

And all the time I thought

it was my

heart

being fragile

that my ghosts

finally had

caught up with me

even though I´d seen them

lurch in the distance

that I didn´t really reach

all the way in

to what was lurking in there

And yet

all the time

there was something

inside

me

inside my tissues

my blood stream

that tore and pulled

and cut

and all my efforts

trying to find the answer

in my heart

was nothing but a bandaid

on an ulcer

and the only thing that can really

soothe

is knowing that nothing I could do

would ever be enough

#mecfs #myalgicencephalomyelitis

#närkroppensägernej

som plåster på ett magsår

Och jag som trodde

att det var mitt

hjärta

som var skört

Att mina spöken

kommit ifatt mig

fastän jag sett dem

på avstånd

att jag inte riktigt kom åt det där

som fanns kvar

så var det hela tiden

något inuti mig

i mina vävnader

i mitt blodomlopp

som slet och drog

och

skavde

och mina försök att hitta

svaret

i mitt hjärta

blev som plåster

på ett magsår

och det enda som egentligen

lindrar

är vetskapen om att inget jag gjorde

ändå skulle räcka

allt det där som gror

Sätter ett frö

i jorden

och väntar på morgonen

på att den lilla grodden

ska slå ut

och visa sina allra

först gröna hjärtblad

och att

allt det där

som gror inuti mig

ska slå rot i den svarta mullen

och ta mig dit jag

aldrig förut varit

väntar på ärtskott och majrova

och vackert åldrande

för varje liten tråd

i livsväven

när skymningen faller

sätter jag mig

på askens grova rötter

och viskar

till nornorna därunder

att jag är redo att spränga mitt skal

tusen bitar spridda i rummet

I den ena handen

håller du mitt hjärta

i den andra

den röda knappen

När du

fyrar av laddningen

sprängs du i luften

med mitt hjärta

i tusen bitar

spridda i rummet

ditt blod

och mitt hjärta

och

allt det som brinner

runtomkring

Ta mina bleka händer

jag håller om dig

när ditt finger

letar sig fram

till avtryckaren

imorgon

Imorgon

är jag ett

vrak

och du kommer att bärga

det du kan

mellan matlagning

och

allt det andra du måste göra

spillrorna som är jag

i sängen

gurkmeja

ingefära

och alla koppar te som ryms

innan eftermiddagen

längtar efter att göra

just det där

som är för mycket

imorgon

kommer du att bärga

vraket

idag

står luften stilla

håller andan

och väntar

av lejongap och kamomill

Uppe

i

sovrummet

binder jag en krans

av lejongap

och kamomill

sparar den

djupt i mitt hjärta

för dagar som kommer

nere under täcket

rensar jag bort

nate och tistel

från raderna av svartkummin

och lägger kompostjord

på hallonbuskarna

när jag somnar

är jag redan halvvägs

ut på kullarna

springer mellan hästskit

och myrstackar

vattenpölar

och taggbuskar

och när jag vaknar igen

är lakanen gråa

av jord

och mina bara fötter ömma

och fulla av rispor