Bokåret 2025

 

Böckernas 2025. 

114 böcker. 45660 sidor.

Längst var Bibeln, 1856 sidor, kortast var Gunnar Ekelöfs Strountes, 120 sidor. 

Bland årets klassiker finns Krig och Fred av Leo Tolstoj, Margaret Mitchells Borta med vinden och Anne Brontës bok The tenant of Wildfell Hall. Jules Vernes En världsomsegling under havet och Svält av Knut Hamsun blev två favoriter och också två av årets bästa böcker, av alla kategorier. Utgåvorna jag hittade dessutom riktigt estetiskt tilltalande.
    Nästa bok i Prousts På spaning efter den tid som flytt var Kring Guermantes. Jag tyckte inte att den höll samma klass som de tidigare två böckerna i serien och jag hoppas att de kommande är bättre. Vissa partier var riktigt bra, men som helhet var den svår att komma igenom.
    Några av de stora läsupplevelserna för året var, förutom Svält och En världsomsegling under havet, Kerstin Stjärnes trädgårdsbetraktelse Härlig är jorden, The Winter People av Jennifer McMahon och Vinterträdgården och Min skugga av Christine Falkenland, som jag ser fram emot att läsa mer av.

Årets största utmaning var också årets längsta bok. Bibeln. Jag läste den rent litterärt och den var svårgenomtränglig. Jag hade inga särskilda förväntningar på den, men den var sämre än jag väntat mig. Rent dålig litteratur och dessutom så full av ondska, småsinthet och maktbegär att den var svår att ta på allvar. Jag är glad att ha läst den, men det var ingen trevlig upplevelse.
    För övrigt kan nämnas Aprilhäxan av Majgull Axelsson, Karin Berglunds Med fingrarna i jorden och Snöbarnet av Eowyn Ivey som alla var fina läsupplevelser,

Några böcker som ligger och väntar inför nästa bokår är Vladimir Nabokovs Blek låga, Nikolaj Gogols döda själar, Nicholas Shakespeares Snowleg och Sara Paborns bok Svartstick.

 

https://www.goodreads.com/user/year_in_books/2025/83677158
 

 

 

 

Bokåret 2022

 

Böckernas bokslut 2022.

130 böcker. 43 807 sidor. 

Längsta boken var Blakes samlade dikter, 1072 sidor, kortast var Li Österbergs Med andra ögon, 92 sidor. 

(Egentligen var åters böcker 131, men en bok fanns inte i Goodreads databas). Kortast 96 sidor, längst 1072. Många klassiker, och jag är inte imponerad. En del av dem förtjänar verkligen att läsas om och om igen, men andra har fått mig att undra hur de kunnat bli odödliga. Dostojevskij hör till de förra. Jag gillar verkligen det mörka och dystra i rysk litteratur. Vardagsrealismen. Men jag gillar också den latinamerikanska magiska realismen. En bok som verkligen dröjde sig kvar var Mc Carthys The road. Svart och tung, men ett mjukt och vackert språk. Ray Bradbury läser jag igen och igen. Something wicked this way comes var nervretande. Alcotts Little women fick jag tvinga mig igenom. Mark Twain kommer jag absolut inte överens med. Och Jane Austen tycker jag faktiskt mest är långtråkig att läsa. Emmi Itärantas Minnet av vatten var en annan av böckerna som dröjt sig kvar. Diana Gabaldons Outlander sträckläste jag och ville inte lägga den ifrån mig. Jag kom aldrig in i netflixserien, men första boken var riktigt bra. (Så nu MÅSTE jag ju se serien i alla fall såklart. Och fortsätta läsa de följande 9 eller så böckerna i serien...). Jag gillar Jack Londons språk och Nabokov är en författare jag vill läsa mer av.

I år har jag lovat mig själv att inte läsa lika många böcker. Jag har ju stickningen också nu när jag orkar mer igen ; ) Fast jag har förstås en hel drös med tegelstenar som ligger och väntar på att bli lästa. Neil Gaiman. Deborah Harkness. George Eliot. Tolstoy. Mera Dostojevskij. Men först ut blir Eleanor Cattons The Luminaries.

 

 https://www.goodreads.com/user/year_in_books/2022/83677158?utm_source=fb